Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tegel’

Under förra veckans värmebölja passade vi på att lägga tillbaka tegelpannorna på den Röda vinkeln.

Förra sommaren – på den varmaste dagen – tog vi med god hjälp av ungdomarna M, A och R  ner alla takpannorna på sagda husdel. Det var då en förberedelse för vinterns ombyggnadsarbeten.

Takpannorna är trekupiga lertegel tillverkade på tegelbruket Ler- och Tegelindustri AB Hercules. Bruket startades 1899 tack vare att järnvägen som drogs mellan Kristianstad och Åhus även passerade Viby. Här fanns nämligen tillgång till god lera och sand. År 1900 tillverkades 3 miljoner murtegel av 36 arbetare. Herkules tillverkade även takpannor som fortfarande klär många tak runtom i bygden.

Verksamheten avvecklades 1968. Sedan dess är Hekulesdammarna ett välkänt skådarställe för de ornitologiskt intresserade.

Vi har aldrig lagt taktegel men insåg att det är en fördel att vara några stycken som hjälps åt. Därför tog vi tacksamt emot assistans under två dagar från bror/svåger J och svägerska K . Tack vare trivsamt samarbete med dem, gick det som en dans, alla problem analyserades in i detalj och löstes därefter på bästa sätt. 1000 tack!

Arbetsdag 1. Taket som vetter mot öst. Bilden tagen inne från grannarnas trädgård.

Arbetsdag 2. Vi började med västra taket eftersom det låg i skuggan på morronkvisten. Skonsamt både mot tjärpappen och mot arbetarna!

Takpannorna har tidigare varit spikade genom klackarna i läkten. Eftersom spikarna med tiden rostat och svällt har en hel del klackar spruckit bort.  Nu när vi nu lägger tillbaka takpannorna borrar vi (i de som har skadade klackar) ett litet hål ca 3 cm från ovankanten för att kunna sätta fast dem med en rostfri skruv i läkten. Vissa pannor behöver också skäras till i hörnet för att passa.

Kapning med vinkelslip kräver koncentration. K i action.

Renoveringen av Röda vinkeln i vintras innebar även förlängning av huset med ungefär en meter.  Vi visste därför att vi  behövde komplettera tegelpannorna. En del av de befintliga takpannorna hade dessutom spruckit. Å andra sidan fyller de nya takföntrena upp en del yta.

Hur många takpannor vi behövde skaffa var därför lite oklart. Efterforskningar på blocket och i byggnads-second-hand-butiker under vintern visade att det som alla säger verkligen stämmer; det är svårt att hitta begagnat trekupigt taktegel.

Nästan klart mot öst.

Mot väst. Pannorna är på upphällningen och jakten på fler kan börja.

När vi hade använt alla våra gamla pannor, räknade vi ut att det saknas 71 st + några extra i reserv samt ungefär 25 nockpannor.

På Folkes bygg i Hanaskog hittade vi 11 stycken takpannor och nockpannor av samma Herkules-modell som vi redan hade. De lovade hålla utkik efter fler 3-kupiga takpannor.

I Knislinge såg vi en trädgård full med begagnat trekupigt. Innehavaren visste nog om läget på marknaden, för han ville inte sälja en enda till oss.

Kvällen efter ringde de från Folkes och sa att de hittat ca 50 pannor till…på lagret. :-). Tack för engagemanget! Igår var vi där och hämtade 58 st.

58+11=69. Nu saknar vi med andra ord endast 2 st! Fortsatt spaning.

Fångsten är bärgad. En härlig syn! Pannorna är av rätt modell men troligen lite äldre för de är lite tyngre och en aning bredare.

Här ska jobbas! Skitiga och helt överväxta med mossa och lavar. Med hjälp av lite tid, borste och skrapa blir de dock hur fina som helst!

När vi ändå håller på med takpannor, tog vi itu med taket som vetter mot norr.
Där växer mossan tjock, sida vid sida med grå lav och gul lav. Påväxten binder fukt i pannorna vilket ökar risen för frostsprängning. Dessutom kryper fukten in genom skarvarna via mossan.

Redan hösten 2010 testade vi att städa taket genom att krafsa bort mossan med en liten räfsa, ståendes på en stege på marken. Bra resultat utom på de tre översta raderna som vi inte nådde. Vi blev själva oerhört skitiga eftersom all mossa som lossnade från taket ramlade mer i huvudet på oss. Lavarna satt emellertid kvar.

En god vän tipsade oss om Grön Fri, ett dyrt medel som sprutas på taket och som uppges ta död på mossa efter ett år och lavar efter två. Vi tyckte det lät för bra och kostsamt för att vara sant. Därför inhandlades inledningsvis endast en liten flaska som testades där mossan växte som tjockast. Löftena visade sig dock stämma! Taket är nu två år senare rent där vi sprutade Grön Fri. Vad det är i flaskan vill vi helst inte tänka på.

I år har vi inhandlat en 5-litersdunk av detta medel och en ny gul spruta.

Förberedelser för moss- och lavbekämpning.

Den taiwanesiska risodlarhatten fungerar utmärkt även för takarbete under solen i södra Skandinavien.

Läcker måltid
Avslutningsvis vill vi fresta med bilder på den delikata takpannemiddagen som mormor B och dotter M fixade på våra stormkök och serverade oss trötta men glada takarbetare.

Entré: Salsa på bönor och äpple på en bädd av ruccula och grekiskt olivbröd.

Till huvudrätt serverades vi citronkryddad kycklingfilé med färska grönsaker!

Annonser

Read Full Post »

Som vi tidigare antytt har den gångna vintern inte varit lika händelselös som aktiviteten här bloggen kan ge sken av. Tvärtom har det hänt massor.  Inte så mycket tack vare vår egen flit.

Nej, det är i allra högsta grad Micke, Max, Lasse och Jocke från Folkes bygg och Christian från Rörfirman i Kristianstad som ska ha all cred!!!

Full fart på bygget! Här är beviset. Enda platsen som inte får belamras med bråte är den pyttelilla gräsplätten dit solen når lagom till förmiddagsfikat!

Det enda vi själva gjort – utöver att betala fakturorna och köra skräp till återvinning – är att svara lite lagom vagt på deras frågor om hur vi vill ha det, sen har de klurat ut hur det ska göras och även gjort det – bra! Sånt ger respekt!

Här kommer först en summering av vad det hela handlar om. Längre ner får ni en (ja – vi erkänner – nördig!) bildkavalkad som säkert enbart intresserar de av er som håller på med gamla hus.

Vårt hus består av en 17 meter lång och 5,5 meter bred skånelänga i putsat tegel med invänding stomme av trä. I änden finns en enkel vinkel (brygghus) med trästomme, klädd med faluröd panel. På taken har det engång vartit halm eller vass. Numera ligger där trekupigt lertegel. Grunden är traditionell och oventilerad med grova träbjälkar ligger direkt på sand med stöd på grundmur och stenar.

Första året höll vi på själva invändigt med att ta bort många, många lager av tidigare renoveringar och olika typer av  isoleringar. Vi klädde av huset in på bara stommen vilket lärde oss en massa om husets historia.
Byggprojektmålet för år 1 var att få hela taket på tegelhuset isolerat och återställa skorstenen till brukbart skick. Med hjälp av killarna på Folkes Bygg gick vi i land med det.

År två – som vi nu är inne i – har vi haft fokus på betonggolvet  som spettades bort, all jorden som grävdes ut från grunden, skorstenen i brygghuset som varsamt demonterades sten för sten, takteglet på röda vinkeln som försiktigt togs ner. In emellan kapades vedhögar, renoverades fönster, skrapades färg från dörrar, grävdes gamla avlopps-och vattenrör bort varefter nya rännor för moderna installationer plöjdes upp. Att vi hann med allt detta var mycket tack vare all hjälp från alla barnen: R, A, M, E, och Ro samt deras mormor!

Målet för byggprojektet år 2 är att skapa en beboelig del så att vi kan använda huset. I klartext betyder det att vi ska fixa badrum, sovrum, kök, tvättstuga och groventré.  Ett nätt arbete.

På en mer detaljerad nivå innebär det att samtliga väggar i vinkelhuset har bytts ut pga angrepp av röta och diverse djur, att yttertaket på vinkeln har fått ny papp och läkt, att nya bjälklag konstruerats, att en ny vacker skorsten med tillhörande vägg murats upp av vårt nogsamt sparade tegel, att 2 st takfönster satts i, att nya stammar för vatten och avlopp lagts och att det pågående förfallet på västgaveln hejdats.

Under tiden har vi slutligen kommit fram till att satsa på jordvärme, golvvärme, vedspis i kök och kamin i vardagsrum. Vi har också vänt och vridit på layout och materialval i badrum och tvättstuga och hur ytterdörrarna och det stora fönsterpartiet i köket ska se ut. Än är vi inte klara för beslut men det känns som om det närmar sig ruskigt fort.

Den senaste veckan har vi dock tänkt mer på elektricitet. Vi hade nämligen genomgång med Bengt från Vä El om hur elen ska dras för alla kontakter, lampor och termostater som vi behöver. Vi är som besatta av tanken på ljus?.Är det på grund av att vi befunnit oss i den långa, mörka, kalla, skånska vintern? Inte klokt vad sladdar det kommer finnas i väggarna! Tack Bengt för värdefulla råd! Förhoppningsvis kommer E:ON också snart och flyttar elskåpet från sin nuvarande plats mitt i vårt blivande sovrum till ett skåp på utsidan.

När Bengt är klar med elen är det dags för Folkes killar att återkomma för att spruta cellulosaisolering i alla golv, tak och väggar, lägga golvskivorna för värmen och montera i dörrar och fönster (vilket betyder att vi måste komma till skott och beställa dem). Detta blir i april – tror vi i alla fall.

Här kommer nu den utlovade bildkavalkaden.

Njut! 🙂

Blivande badrum. Vi har grävt ur grunden till 50 cm djup. På marken ligger markduk som täckts med makadam. Ytterväggarna är 1/2-stens tegel med en stomme av kraftiga reglar innanför som fodras med vindskydd utåt mot tegel och mot glespanel. I spalten som bildas ska isoleringen sprutas in så småningom

De gamla golvbjälkarna fick dessvärre offras. Vi känner viss sorg för detta ingrepp. Men just till badrummet bedömde vi att det inte var vettigt att bygga på det gamla bjälklaget som var klent och vint och mest bestod av delar från den gamla korsvirkestimran som lappats ihop. De avkapade bjälkarna syns som ljusa kvadrater mellan grunden och väggen.

En blick från blivande badrum in mot blivande kök. Där inne muras det!

Vi önskar oss en vedpis i köket att elda i på vintern eller att ha som reserv ifall elen försvinner. Därför behövde vi en skorsten. Eftersom det stod en murad skorsten här i dåvarande i brygghuset när vi tog hand om huset kändes det naturligt att låta mura upp den nya. Vi hade dessutom alla de gamla tegelstenarna nogsamt sparade. När väl tanken på att anlita murare sjunkit in kom vi på att det skulle vara fint med en hel vägg i gammalt tegel. Så då blev det så!
Här ser man också markisoleringen som lagts ut ovanpå makadam. Nytt bjälklag ligger och väntar på att komma på plats så snart Christians lagt sina rör för vatten och värme.

Ovan takbjälkarna ska skorstenspipan snedda in mot mitten av huset för att kunna bryta igenom yttertaket vid nocken. Gula snören visar vägen uppåt.

Skorstenen på väg upp mot taket.

3-pipigt. En för vedspisen, en för köksfläkten och en för ventilationen från tvättstugan.

Uppe vid taket! Hålet är sågat och vi väntar med stor spänning på att beskåda skapelsen från utsidan.

Under tiden murningen pågår passar snickarna på att rädda gaveln mot väst från förfallet. Ena vindskivan och undertaket i anslutning till den var mer eller mindre ruttet och byts nu.

Det ruttna undertaket utbytt, pappen lagad och ny läkt på plats. Med denna insats hoppas vi att taket hänger med ett antal år in i framtiden. Förr eller senare behöver vi se över det hela ordentligt men just nu kan vi prioritera allt annat och det känns skönt.

Så här ser grannarna vårt hus. Tomtgränsen går ungefär 60 cm från vår vägg. Takfönster inklädda i plast i väntan på att plåtslagaren ska komma. Ännu har skorstenen inte kommit fram…

Read Full Post »

Just nu är det lugnt i huset eftersom andra byggprojekt behövt hantverksuppmärksamhet de senaste dagarna. Juldagen bjöd på stilla, soligt och 7 grader varmt väder. Eftersom all den goda julmaten från igår pockade på att promeneras bort fyllde bilen med ungdomar och hund och begav oss mot vårt favoritmål vid havet.

Väl där ville vi visa hur långt arbetet kommit efter all aktivitet som stått på de senaste veckorna. Direkt när vi kom innanför dörren kändes det att allt inte var som när vi lämnade huset förra helgen! En okänd broschyr på bordet, arbetsbockarna flyttade och… var är lådorna med takfönstena???
Åhhh, Micke och Max måste varit här igen!

Vad glada och uppspelta vi blev! Det var med stor spänning och inte så lite bävan vi klev ut i blivande köket och lyfte våra blickar upp mot taket. Efter alla funderingar vi haft om dessa takfönster! Ska det vara ett eller två? Brett eller smalt? Hur långt? Vilken är bästa placeringen?  Det vi drömmer om är ett kök med en känsla av  vinterträdgård och veranda. Och, Ja!  Nu ser vi att den drömmen är på god väg att bli sann.

Takfönster på plats! Så mycket ljus! Härligt!

I blivande köket; ljuset flödar in från himlen i öster. Tegelmuren med nya skorstenen är nästan klar.

Juldagspromenaden bjöd på häftiga upplevelser i skogen och längs havet. En grönare jul kan vi inte minnas.

Solen når aldrig särskilt högt på himlen men den låter ändå ett varmt solljus sila in mellan de gamla tallarna i strandskogen.

Hela världen är gjord av guld!

🙂

Read Full Post »

Vilken häftig upplevelse att få följa dessa flinka hantverkares bedrifter!

Minns ni näst sista bilden i förra inlägget?

Den bilden är nu en helt annan!
Visst blir man lite sugen på att leka med tegel, leca och murbruk!

Det stora hålet mellan kök och sovrum som tror vi kan ha varit en port in till stallet, muras snabbt igen av Per.

Väggen på plats. Sista lecablocket sätts fast och ett stall är på god väg att bli sovrum.

En dörr måste flyttas. I vänstra delen av hålet satt dörren mellan gamla köket och stallet. I högra delen av hålet ska samma dörren göra tjänst mellan nya hallen och nya sovrummet. Hänger ni med? Överst i bilden ser man ut genom gavelfönstret uppe på vinden.

Nu syns det nästan inte att dörrhålet är flyttat. Till höger; ett nyupptaget hål i väggen som skapar passage mellan nya hallen och nya köket.

Månskenet denna eftermiddag lockade oss (och det var inte svårt!) ner till stranden. Vilken ynnest att uppleva det!

Read Full Post »

I helgen som gick fick vi lust att undersöka golven i huset.  Vi har länge   varit nyfikna och sugna på att göra det och nu kändes det att tiden var inne.

Intresset gäller framförallt hallen som vi tidigare berättat om. Där vet vi att en bjälke är murken och behöver åtgärd. Dock vet vi inget om hur murken den är eller vad som mer döljs under golvplankorna.

Men även golven i vårt blivande sovrum och kök behöver utforskas. Där är det för närvarande ett betonggolv med mycket lagningar och sprickor.

Vi har ju för oss att det ska bli vattenburen värme i alla golv och det är en fördel om vi vet vad vi har att jobba med…

Nåväl. Vi angrep hallen med kofötterna och fick snabbt en ny intressant  pusselbit i husets historia. Under plankorna ligger de lertegel som en gång utgjort fyllningen i den gamla korsvirkesväggen!
Det kändes som vi fick en hälsning från en svunnen tid. Vi tror ju att huset renoverades kring 1890 och då gick från korsvirkes- till tegelhus. Då puttade man helt enkelt in teglet mellan golvbjälkarna i huset och la sen plankor ovanpå. Frågan är om vi har rätt att flytta på tegelstenarna bara för att vi nu på 2000-talet vill isolera och installera värme?

Vi är väl medveten om att vi eventuellt håller på att bli lite nördiga, men vill vi ändå inte undanhålla er intressant dokumentation i denna fråga.

Hallgolvet som det såg ut innan undersökningen satte igång.

 

Hälsning från förrförra seklet. Här och var finns kalkputsen kvar på lerteglet.

 

Återbruk. En av golvbjälkarna har tidigare tjänstgjort som något annat. Kanske som en del av den gamla timran? Ett beslag sitter kvar om än lite deformerat.

Nåväl, efter detta ska vi vara helt ärliga och erkänna att betonggolvet inte var lika upphetsande – även om vi blev lite klokare även där. Efter lite insatser med vinkelslip och ett annat behändigt elverktyg, hittade vi tre olika generationers avlopps(?)rör… som vi behöver ta ställning till längre fram i projektet. Ni slipper se bilder på det. Nu skottade vi snabbt igen hålet.

För livet är ju inte bara arbete – eller hur?
Ute var det visserligen både grått och kallt väder men isläget vid stranden behövde ju inspekteras, så vi pälsade på oss. Och det var det värt för det sega kalla vågskvalpet från förra veckan hade nu stannat och blivit helt tyst och stilla.

Inte sedan 1987 har det varit så mycket is i Östersjön, enligt SMHI.

 

Förra veckan kalla vågor - idag fast fin vit is.

 

Här sitter vi i lä i en grotta och kikar ut österut över isvidderna.

 

Tittut!

🙂

Read Full Post »

Något säger oss att vårt hus är äldre än från 1890-talet som vi först trodde. Ju mer vi försöker lägga detta pussel av alla små och stora detaljer vi ser, desto mer nördiga känner vi oss. Men också allt mer glada och förväntansfulla över vår nya bekantskap.

Så här kan det vara
I våra grannars hus – som är från mitten av 1700-talet –  ligger takbjälkarna lågt inne i rummen. I vårt hus är det däremot högt i tak.  Uppe på vår vind hittar vi två generationer av takstolar. Först ser vi de riktigt gamla, handsågade och  rätt så krokiga som är hopsatta med träplugg.

Detalj av en gammal handsågad takstol med uttag för läkt som burit ett halm- eller stråtak. Strax bakom syns nästa generation takstolar - raka och fina och som bär tegeltaket.

De står glest och i ovankanten har de små uttag för läkt vilket visar att de en gång burit ett halm- eller stråtak.

Detalj som visar hur de gamla takstolarna (th) riktats upp (tv).

Hammarbanden som dessa åldriga takstolar vilar på är kraftiga trästockar som är skarvade halvt i halvt och hophållna med tjocka bultar som även fäster ner i väggarnas träkonstruktion undertill.

Hammarbanden som bär de gamla takstolarna.

Tittar vi riktigt noga på hammarbanden ser vi med korta mellanrum avlånga hål… som verkar passa precis till väggstolparna  i en korsvirkeskonstruktion…

1800-tal(?) och 1700-tal (?) sida vid sida.

Sedan ser vi att man vid något tillfälle har riktat upp de gamla takstolarna och kompletterat med nya mellan de gamla. Antagligen för att det var dags att ersätta halm-/stråtaket med  ett mer modernt  av spontade brädor och papp och ytterst täckt med 3-kupigt tegel. Så som det ser ut idag.

De nya takstolarna står inte på hammarbandet utan på tegelmuren cirka 20 cm utanför vilket skulle betyda att huset blev klätt med tegel och de nya takstolarna kom till samtidigt som yttertaket byttes.

Allt detta leder oss till tanken att vårt hus ursprungligen varit en korsvirkeslänga som renoverats; fått nytt tak och nya tegelytterväggar samtidigt som det gamla korsvirket i väggarna ersattes av en ny träkonstruktion.

Kanske var det i denna veva man passade på att lyfta hela taket cirka 20 cm för att skapa mer rymd inomhus?
Frågan vi inte vet svaret på är när denna genomgripande förändring ägde rum.

I vilket fall verkar det som om man tänkte sparsamt när man skulle renovera och tog vara på det gamla som var friskt:  takstolar och hammarband plus takbjälkar med takbrädor i en del av huset. Ett är dock säkert; vi kommer fortsätta enligt den traditionen. Ta vara på allt som går att använda och noga välja det som måste bli nytt.

Just nu känns det väldigt trevligt att fundera på hur det var att bo här en vinter då  huset var ungt, kanske någon gång på 1750-talet,  bara 100 år efter att Skåne blivit svenskt.

Read Full Post »