Projekt överallt, inne och ute.

Hej igen. Efter en intensiv period med mycket lönejobb har läget nu lugnat ner sig så pass att bloggen äntligen kan få lite tid igen. 

Hittills har vi försökt begränsa verksamheten i Huset till den ena halvan; den som ligger till höger om fin-entrén. Det är här vi hållit på och jobbat med groventré, tvättstuga, kök, badrum. Med tiden ska det även bli ett sovrum där.

Den vänstra delen av Huset – som ska bli vardagsrum – har fått stå som den är; oisolerad och oöm. Det har varit så skönt att ha ett ställe som är konstant, där vi inte håller på och rotar… Denna situation är sedan i somras passé och vårt projekt har på allvar gått in i en ny fas med arbeten på gång precis överallt. Målet är att få hela huset isolerat och varmt innan denna vinter är tillända.

I somras tog vi bort golvet i vardagsrummet och grävde bort sandjorden.

I mitten av november; De gamla golvbjälkarna bortplockade och ytterväggarna uppreglade.

Slutet av november; nya bjälkar på plats.

I början av oktober; Innertaket i köket.

Samma plats i slutet av november. Halvvägs klart…. inbillar vi oss.

Utomhus har vi upplevt en av de skönaste höstarna vi kan minnas: En så låååång rad med sköna, soliga och varma dagar att vi fått nypa varandra lite försiktigt då och då, för att kolla om det verkligen är på riktigt.  Det var det; årets fruktskörd blev både stor och av bra kvalitet.

I början av oktober; trädet dignar av frukt. Vi plockade mer än 130 kg perfekta äpplen som vi låt konvertera till must. 23 x 3 liter blev det.

Söta, saftiga och goda av typen Ingrid Marie.

I början av oktober; vinskörden i full gång.

En rejäl korg full med söta daggblå druvor i stora klasar som vi nu försöker jäsa till….. ja, vi får se vad det blir! Om det blir något….

En av finesserna med Huset är dess närhet till havet och stranden. Vi går ofta dit och upplever alltid något nytt vackert.

En annan aktivitet vi ofta ägnar oss åt är att fika. Idag multitaskade vi och körde IKEA home planning samtidigt. Det gick bra; snart kanske köket är på G!?

🙂

Read Full Post »

Om SimonOlsa-huset

I lördags fick vi väldigt fint besök! Det var Johan – en historieintresserad kille född och uppväxt i Yngsjö – som nu var i hembyn på visit och som hade en hel massa intressant att berätta om Huset eller ”SimonOlsa-huset” som det tydligen också kallas.

Johans berättelse börjar 1821 i och med att syskonen Ola och Simon Nilsson flyttar från Olseröd till Yngsjö och slår sig ner på Askasträdet. Ola gifter sig med Bengta Simonsdotter och de får fem barn: Elna (1825), tvillingarna Simon och Bengta (1836)  samt Hanna och Sven.

Husets kom att kallas för  ”SimonOlsa-huset” efter Simon (Olsson) som bodde kvar i sitt föräldrahem hela sitt liv tillsammans med sin syster Elna. Simon gick ur tiden 1925, 89 år gammal. Hans hus sägs då ha varit riktigt, riktigt förfallet.

Johan hade med sig ett fantastiskt fint foto som vi antar togs runt förra sekelskiftet. Bilden bekräftar det vi anat, nämligen att Huset tidigare varit ett korsvirkeshus med strå/halmtak.

En dag under tobaksskörden – för ungefär 100 år sedan – ställde sig Simon framför Huset medan hans syster Elna, som hade något fysiskt handikapp, fick sitta på en stol lite till höger om honom. Och så förevigades de bland alla tobaksplantorna.

Så här ser SimonOlsa-huset ut idag. Ruckligt men på gång! Nu med putsat tegel och trekupigta takpannor. Fönster och dörr sitter på ungefär samma ställen.  De ursprungliga takstolarna, som är handsågade, finns kvar och har urtag för läkten där halmen bands fast. Hammarbandet som ligger i takfoten har urtag för de lodräta delarna av en korsvirkestimra.

Simons tvillingsyster Bengta gifte sig och flyttade till Åhus där hon fick två barn; Ola Hansson och Bengta Hansson. Ola utvandrade till Nebraska och blev senare missionär i Burma! Bengta Hansson gifte sig med Karl Sundborg. 1932 hade de blivit ägare till fastigheten och ungefär samtidigt  gjordes en omfattande renovering av SimonOlsa-huset. Vi tror att det var då SimonOlsa-huset fick sitt nuvarande utseende: taket lyftes, takstolarna förstärktes, halmen ersattes av takpannor, väggarna i korsvirke ersattes av tegel och puts, de enkla tvåluftsfönstren ersattes av de kopplade treluftsfönster som vi nu håller på att renovera.

Här står Karl Sundborn framför dörren till Huset. Fönstret och ventilen känner vi väl till – de sitter där de sitter än i dag – se bilden ovanför. Men skuggan på väggen…. lampan…????

Här står Bengta Hansson vid en praktfull rabatt med luktärter framför SimonOlsa-huset. Bakom henne skymtar huset och en liten farstubro med lampa som inte längre finns men som vi sett spår av i marken och vid takfoten. Kullerstenarna ligger kvar.

Nästa kända händelse är att SimonOlsa-huset och allt lösöre såldes på auktion i början på 1950-talet. Kanske var det då Nils Svensson köpte det? Nils som gick ur tiden våren 2010. Tack Johan, för att du berättade allt detta för oss och för att vi får låna dina bilder! 🙂

Read Full Post »