Något säger oss att vårt hus är äldre än från 1890-talet som vi först trodde. Ju mer vi försöker lägga detta pussel av alla små och stora detaljer vi ser, desto mer nördiga känner vi oss. Men också allt mer glada och förväntansfulla över vår nya bekantskap.
Så här kan det vara
I våra grannars hus – som är från mitten av 1700-talet – ligger takbjälkarna lågt inne i rummen. I vårt hus är det däremot högt i tak. Uppe på vår vind hittar vi två generationer av takstolar. Först ser vi de riktigt gamla, handsågade och rätt så krokiga som är hopsatta med träplugg.
Detalj av en gammal handsågad takstol med uttag för läkt som burit ett halm- eller stråtak. Strax bakom syns nästa generation takstolar - raka och fina och som bär tegeltaket.
De står glest och i ovankanten har de små uttag för läkt vilket visar att de en gång burit ett halm- eller stråtak.
Detalj som visar hur de gamla takstolarna (th) riktats upp (tv).
Hammarbanden som dessa åldriga takstolar vilar på är kraftiga trästockar som är skarvade halvt i halvt och hophållna med tjocka bultar som även fäster ner i väggarnas träkonstruktion undertill.
Hammarbanden som bär de gamla takstolarna.
Tittar vi riktigt noga på hammarbanden ser vi med korta mellanrum avlånga hål… som verkar passa precis till väggstolparna i en korsvirkeskonstruktion…
1800-tal(?) och 1700-tal (?) sida vid sida.
Sedan ser vi att man vid något tillfälle har riktat upp de gamla takstolarna och kompletterat med nya mellan de gamla. Antagligen för att det var dags att ersätta halm-/stråtaket med ett mer modernt av spontade brädor och papp och ytterst täckt med 3-kupigt tegel. Så som det ser ut idag.
De nya takstolarna står inte på hammarbandet utan på tegelmuren cirka 20 cm utanför vilket skulle betyda att huset blev klätt med tegel och de nya takstolarna kom till samtidigt som yttertaket byttes.
Allt detta leder oss till tanken att vårt hus ursprungligen varit en korsvirkeslänga som renoverats; fått nytt tak och nya tegelytterväggar samtidigt som det gamla korsvirket i väggarna ersattes av en ny träkonstruktion.
Kanske var det i denna veva man passade på att lyfta hela taket cirka 20 cm för att skapa mer rymd inomhus?
Frågan vi inte vet svaret på är när denna genomgripande förändring ägde rum.
I vilket fall verkar det som om man tänkte sparsamt när man skulle renovera och tog vara på det gamla som var friskt: takstolar och hammarband plus takbjälkar med takbrädor i en del av huset. Ett är dock säkert; vi kommer fortsätta enligt den traditionen. Ta vara på allt som går att använda och noga välja det som måste bli nytt.
Just nu känns det väldigt trevligt att fundera på hur det var att bo här en vinter då huset var ungt, kanske någon gång på 1750-talet, bara 100 år efter att Skåne blivit svenskt.
Read Full Post »