Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2011

Hurra för solsken!

Söndag 30 januari kl 12.15, lunch i solskenet!

Annonser

Read Full Post »

Just nu håller vi på med ett riktigt elakt arbete i de båda vardagsrummen.

Bakom lager av tapeter, tretex, kraftiga, fina råspont och tjock svart vindpapp döljer sig karbamidskum! Vid någon tidpunkt, kanske på 60- eller 70-talet (?) har man  sprutat in detta material i väggarnas hålrum för att isolera huset.

Under fönstret: karbamidskum - inget vi imponeras av!

Synd att behöva ta bort all den fina råsponten. Den var rekorderligt ditsatt och svår att få loss utan att fördärva.

Nu efter 30-40 år tömmer vi väggarna på detta vita, halvhårda, spröda, smuliga, dammiga material. Det sticker i halsen och ögonen så vi har utrustat oss med masker för att slippa andas in det värsta.

Vi har kunnat konstatera att karbamidskum som isolering har en del brister. I vissa partier av väggarna har skummet helt enkelt inte nått ut och alltså heller inte fungerat som den isolering det var tänkt.

Där karbamidskummet trots allt letat sig fram har det åldrats och krympt cirka 10 procent vilket gett stora glipor och sprickor där värmen sipprar ut.

Bon av olika slag.

Vidare ser vi att såväl spindlar som getingar och andra bobyggare inte alls haft något emot att framleva sina liv i skummet – med ytterligare stora hål som följd.

Vi hoppas verkligen att de som en gång bestämde sig för att  satsa sin tid och sina pengar på denna husförbättring ändå kände att de fick lite nytta av det. Tragiskt att tänka på att dessa rum  saknade vettig isolering i taket. Värmen man så gärna ville hushålla med kunde fritt stiga rätt opp och ut!

Nu fyller vi säck efter säck med skum. Med borstar och grovdammsugare rengör vi sedan väggarnas träkonstruktion och ytterväggarnas tegel.

En blek vintersol lyser in på en rengjord vägg. Till vänster; insidan av ytterväggen som den ser ut när vi städat klart. Till höger den charmiga tegeltapeten som döljer en tegelvägg.

Arbetsklädd på Askasträdet; Helly Hansentröja anno 1982, diverse skyddsutrustning och pärlor!

Detta arbete är äckligt, läbbigt och tidsödande. Kaffepauserna i köket känns därför extra välgörande och nödvändiga.
Men för varje väggbit vi sanerar, ökar vår tillfredsställelse och vi ser onekligen fram emot att kunna börja om med hållbara och snälla material som stämmer med huset och med oss.

Vi tänker att huset gillar oss!

Read Full Post »

Att gripa sig an ett renoveringsprojekt är en rolig och spännande utmaning som kräver dock såväl tålamod som tid!

Vi har ägnat massor av dagar och kvällar till att försöka lura ut vad vi behöver göra, hur och i vilken ordning. Då och då har vi tyckt att vi hittat rätt lösning men det har som regel varat endast ett par dagar. Sen har det kommit in nya variabler, ny information och andra ideer och så har allt blandats  ihop igen och vi har fått börja om.

I alla fall… vi har identifierat ett antal delprojekt att jobba med och några strategiska val som måste göras snart.

Projekten:
-Isolering av taket på det långa vita huset – fixat
-Renovering av skorstenen – fixat
-Installera kamin
-Riva tegelvägg mellan vardagsrummen
-Riva tegelvägg till vänster om skorstenen och bygga en trappa upp till loftet
-Isolering av väggarna i de båda vardagsrummen
-Totalrenovering av den röda vinkeln; grunden, väggarna och taket + förlängning med några meter.
-Inreda med nytt kök, tvättstuga och groventré i röda vinkeln
-Renovera östra gavelrummet: grunden, väggarna och taket, inreda till sovrum.
-Konvertera gamla köket till ett nytt badrum
-Konvertera gamla badrummet till en ny gästtoalett

Strategiska val:
Golven; Behålla som de är eller ta upp och isolera? Vi lutar åt det senare.
Värmesystem; golvvärme eller radiatorer? Vi lutar år golvvärme.
Värmekälla: Vi vill satsa på värmepump och slingor i jorden + solfångare.

Dessutom: När är det smartast att dra igång med de nya husen? Kanske redan nu så att vi kan bo där under tiden vi jobbar med det gamla huset? Och vad innebär det för planeringen????

Snart – när allt klarnat –  kommer vi känna oss lättade!

Men glada är vi hela tiden!

Read Full Post »

Kära läsare,
Många undrar hur det kan komma sig att vi tänker oss ett liv bortom cykelavstånd till metropolen Kristianstad. För att stilla er nyfikenhet kommer vi nu att avslöja några intressanta detaljer om den lilla by som står i centrum för vårt intresse.

(Vi ber er som redan har dessa kunskaper om överseende).

Lite historia
Yngsjö är en gammal by längs landsvägen ungefär 6 km söder om Åhus.  Byn är omnämnd i skrift redan 1135. Namnet betyder insjö vilket syftar på Yngsjösjön, strax väster om byn.

I södra delen av byn rinner Helge Å ut i Östersjön genom Gropahålet (namnet på den breda åmynningen). Gropahålet bildades 1775 genom att ett dräneringsdike översvämmades och vidgades av det årets vårflod.

Diket grävdes sommaren 1774 av åboarna i Yngsjö som inte längre ville få sina åkrar intill de båda Yngsjöarna (Stora och Lille sjö) översvämmade på vårarna då vårfloden i Helge Å la stora markytor under vatten.

Tanken var att överskottsvattnet  snällt skulle kunna rinna ut i havet via diket. Nu gick det inte riktigt som det var tänkt. Hela Helge Å valde istället diket till sin nya huvudfåra vilket förde med sig att Yngsjöarna nästan tömdes och nivån i vattensystemet upp till Kristianstads fästning sänktes med 60-70 cm.
Idag rinner endast en liten fåra ut i Åhus hamn.

Åboar och Husmän
I byn bodde förr dels åboarna på sina gårdar och ägde all jorden, dels husmännen i sin betydligt mindre hus med tillhörande små jordlotter/kålgårdar. Husmännen hjälpte till på gårdarna mot betalning. De levde ett enkelt liv och åt – husmanskost! Det var säkert gott.

Företagande
Vid Gropahålet ligger Martins Rökeri och Camping med den idylliska sommarkrogen där man kan få sig en läcker tallrik fisk och rolig underhållning då och då.
Wärdshuset Kastanjelund byggdes som en herrgård år 1907. Idag driver Marinette och David Nordal med framgång restaurang och hotell av hög klass. De fick t ex ta emot utmärkelsen Årets Unga Entreprenör vid näringslivsgalan 2010.
På Kastanjelund kan man – förutom att äta och dricka gott – köpa utsökta chokladpraliner som Marinette tillverkar av fransk kvalitetschoklad och svenska ekologiska mejerivaror.
Kastanjelund ligger endast ett stenkast bort och vi kan intyga att det är värt ett stopp! Gott dessutom.

För några år sedan fick Yngsjö sin egen glass då Ottos glass etablerade sig här. Glassen är lätt att få tag i borta hos hos Otto eller i affären. God är den dessutom.

I byn har brunnsborrarföretaget Malmbergs haft sitt kontor och fabrik sedan starten 7 april 1866. Malmbergs säljer också Sveriges äldsta (drygt 5200 år gammalt) vatten på flaska från sin egen källa. Gott smakar det dessutom.

På sandstranden i norra delen av byn ligger Yngsjö Havsbad, restaurangen som serverat oslagbar utsikt och god hemlagad mat i drygt 20 år.  Ägarna går nu i pension och vi ser nyfiket fram emot vad som komma skall.

Utvecklingen av brodden började på 70-talet genom att Stig Karlson omvandlade sin ide till en färdig produkt. Test och utvärdering av produkten skedde under "hårda" förhållande på stranden i Yngsjö havsbad med hjälp av hustrun Solveig.

Kuriosa
Yngsjöbrodden
– genialisk, legendarisk och patenterad!

Efter att ha upplevt en månads vinter i byn har vi helt och fullt insett varför denna uppfinning såg dagens ljus och utvecklades just här; det går helt enkelt inte att ta sig fram på de isbelagda strädena utan kraftiga broddar under skorna! Rekommenderas varmt när det är kallt och halt.

 

Rediga grejjor!

Sommarby
Numera finns här ca 500 fast boende och mångdubbelt fler på sommaren då strandskogens alla stugor befolkas av semesterfirare från när och fjärran. Som badort är byn känd för sin milslånga vackra vita badstrand men även sitt sk ”friska kalla” vatten.
Riktigt skönt blir det vid pålandsvind då det varma ytvattnet flyter in mot standen i stora skummande vågor.

Hanöbuktens strand är dock förrädisk och vid pålandsvind kan starka undervattensströmmar uppstå. Därför finns också en sjöräddningsstation i Yngsjö.

Det finns naturligtvis mycket mer att berätta men för att inte trötta ut er kära läsare i onödan spar vi det till ett annat inlägg en annan gång.

🙂

Read Full Post »

Storebror och lillebror älg på besök!

På vägen till Askasträdet i helgen mötte vi två älgar. De kom travade i den djupa snön över ängarna men stannade och tvekade vid vägen som var glacerad med is och hal som såpa.

Koltrasthanarna tjick-tjick-tjickade på varandra i gryningen och fram på dagen sken den bleka januarisolen på oss så att vi helt enkelt bara gick omkring och log mot varandra. Efter den stränga kylan och alla snöstormar vi upplevt under december 2010 kändes det overkligt att höra hur isen rasade från taket och det droppade från hängrännan.

Gick upp och lade mig en stund på loftet för att känna på atmosfären.

Sen njöt jag av utsikten från fönstret!

Read Full Post »

Ibland sägs det att fönstren är husets ögon.
Om det är så, kan man då säga att skorstenen är husets luftrör?
Om det går bra, då kan man nog säga att vårt hus hade luftrörskatarr.

Skorstenen viktig. Utan den, ingen eld – sämre mys. På Askasträdet står skorstenen behändigt till mitt i huset i det första vardagsrummet och vi drömmer om att sitta där och fika och värma fötterna framför brasan efter långa vandringar längs stranden.

Nästan direkt började vi prata om kaminer av allehanda slag. Enligt vad vi hört har det dock inte funnits någon kamin här på väldigt länge. Detta sa oss att vi borde kolla upp skorstenens kondition innan vi kom djupare i kamindiskussionerna. Sagt och gjort – en solig eftermiddag i slutet av sommaren stämdes träff med sotaren.

Fläkten monterad

Det första han gjorde var att montera en fläkt i rökhålet med en liten rökampull vars rök som trycktes upp genom pipan.

Det dröjde inte många sekunder innan det började pysa på vinden och sikten däruppe blev högst begränsad. Skorstenen läckte som ett såll.

Lützen på vinden

Sotaren gav oss en hel radda goda råd om glidgjutning och insatsrör och sån’t samt ett skriftligt protokoll med förbud att elda innan vi lagat, tätat och tagit bort de trädetaljer (typ bjälkar!) som ligger an mot skorstenen.

Vi behöver också laga spåren från den senaste (?) köksrenoveringen då förmodligen vedspisen  slängdes ut och pipan från vedspisen till murststocken revs. Ett stort fult sår finns kvar som minne.

Brutalt minne från vedspisens dagar.

Detta var väl egentligen inget mindre än det vi väntade oss – men ändå. Vi kom i alla fall snabbt tillbaka från dröm till verklighet.

I och med att vi startade delprojekt ”isolera taket” fick vi lov att samtidigt ta ställning till skorstenen. Fixa till den nu eller vänta till senare? Alla argument talade för NU! och så blev det. Vi var visserligen inte helt beredda på det snabba beslutet, men det skulle väl gå bra ändå – hoppades vi.

Eftersom vi nu också ville putsa om skorstenen runt om på utsidan bestämde vi oss för att knacka loss all puts och dessutom  den murade väggen på vänster sida.  Med tiden ska hela den väggbiten tas bort till förmån för en ny trappa upp till loftet.

Minst 10 cm fritt från trä, sa sotaren! Fram med cirkelsågen...

Muraren ställde olika intressanta frågor till oss som inte omedelbart var enkla att svara på. T ex
-Hur tjock vill ni att putsen ska vara???
Vad svarar man på det???
– 2. 5 eller 10 mm??? Tillräckligt tjock men inte för tjock… vi vill att lite av teglets struktur ska anas…
– Hur grov/fin ska ytan vara?
– Tja, inte för grov, men inte heller för fin eller blank, sa vi.
– Då snutar vi den, sa muraren!
– Ja, gör det, sa vi och hoppades på det bästa.

Det var ett kort, intensivt och spännande projekt att följa.
Nu står den där lagad, putsad, grann och fin och väntar på sin kamin!

Just nu tycker vi att skorstenen är det finaste i hela huset. Isoleringen som sticker ut längs vänster sida är för att behålla värmen i badrummet bakom så att inte vattnet fryser. En dag före jul var det -25 grader ute och ca - 14 inne i vardagsrummet... brrrr

 


Read Full Post »