Efter en lång, rolig, intensiv, förväntansfull och glad sommar sprang vi rätt in i höstväggen och luften gick nästan ur oss.
När Villan väl var tömd och städad var det som om vi båda behövde hämta andan och pausa från alla beslut.
…och ett gästhus pockade på att bli rimligt klart…
…och vi kunde inte riktigt packa upp och ”flytta in”…
…och dagarna som bara blev kortare och kortare…
…och samtidigt måste vi öva oss på nya vanor och rutiner… Allt det vi omsorgsfullt hade nött in under alla år i Villan passar ju inte i Huset – det var vi helt överens om.
…och samtidigt drog våra vardagsjobb igång på hög växel…
NEJ! Vi ömkar oss inte! Vi lever mitt i drömmen!
Konstaterar endast att det tar kraft att plantera om sig. Särskilt om det sker på hösten*.
Det som sedan händer… är att vi rycks ut ur geggan och upp på fötterna tårna.
Någon behöver oss och vi tvingas glömma alla tankar på oss själva.
Idag ligger vår trogna fyrfota vän tryggt under en filt i köket med stort plåster på magen och morfinpiller på recept. Igår: akut sjuk och opererad. Vi är så glada att allt gått bra. Allt som betyder något idag och framåt är att hon blir riktigt riktigt frisk, kommer på fötter tassar igen och får igång såväl aptit som glad svansföring igen.
-
-
Konvalescenten Saki gör inte många knop idag.
-
-
Barn får bandage med roliga gubbar. Hundar får ben-dekor på sina.
Det bästa som finns är att känna sig behövd och att få bry sig om. Det är nog därför vi finns till. ❤ ❤ ❤
🙂 🙂 🙂
* Hösten är inte så lätt att hantera. Kraften liksom sinar… Vi vet detta men blir alltid övermannade. Förra året blev det också för mycket november i november och receptet då en snabbt påkommen tripp till solen.
Read Full Post »