Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2012

I vardagsrummet har vi fyra fönster i tre väderstreck. Ett av dem är ett stort tre-luftsfönster i gaveln som vetter ut mot vägen. Det är lite som ett skyltfönster eftersom alla som går förbi passerar nära och kan – om de vill – kika rakt in till oss. 

För att erbjuda något att titta på har vi satt ”Nisse” – en liten, fint snidad träfigur som vi hittat på vinden – i fönstret. Han har stått där och kikat ut helt ensam tills idag då han fick sällskap. Ett lite större men lika fint snidat fiskare-par, från Norge enligt uppgift från deras förra hyresvärd B, har nämligen flyttat in i fönstret.

Nisse längst till vänster. Undrar vad den norska fiskardamen och hennes fiskargubbe heter.

Nisse verkar trivas och vi fick omskyltat i lagom till Skyltsöndan 2012 som för övrigt är grå, kall, blåsig och regnig.
Lite planering av badrumsklinkergolvläggning, lite fönsterpyssel, fika och lunch blev det också – som vanligt…

🙂

Annonser

Read Full Post »

Lördageftermiddag i november: +9 grader ute, vindstilla, solsken (!)
– svårslagna förutsättningar för härlig dag i Huset med arbete, fika och promenader till havet, eller hur? 

Så varför sitta inne och blogga? Jo, ett retligt missöde med ett knä har – tillfälligt – satt nya spelregler för helgaktiviteterna. Dagen spenderas därför vid Villan, till en del med utesysslor som rensning av hängrännor, räfsning av löv, klippning av buskar, tvätt av bilar och sådant och till en del med stillsamma innesysslor som bloggskrivande, dammtorkning, tvätt, städning av badrumsskåp och sådant.

Förhoppningsvis blir det en tur till Huset i morgon. Badrummet väntar på oss.

Detta ser mer ut som ett ruffigt skyddsrum än som vår blivande dusch-hörna. Primning pågår inför montering av våtrumsfolie.

Våtrumsfolien monterad! Väggen till höger är putsat tegel. Där ska vi rolla med fuktspärr.

Nästa steg är att lägga klinker på golvet vilket vi alltså hoppas kunna påbörja i morgon.

Arbetet med våra fönster löper på parallellt i en viss takt utan stress: lite skrapning, lite kittning, lite målning varje helg och däremellan fem dagars paus så att kittet kan sätta sig och linoljefärgen hinner torka.

I veckan fick vi tillbaka två fönsterbågar som varit en sväng i Hanaskog för lagning hos Göran B på Folkes Bygg.

Bågarna som hör till gavelfönstret mot väst är de äldsta vi har i Huset. De är spensliga och enkla, ihopfogade endast med träplugg. Glasen är blåsta och väldigt vackra när eftermiddagssolen skiner in genom dem. I slutet på sommaren – när vi fixat med vindskivorna – plockade vi försiktigt ner bågarna och insåg då att det ynka lilla kitt som var kvar här och där också var det som höll ihop alltihop. Spröjsarna och vissa andra delar  var helt mjuka… Andra delar var dock helt OK.

Gavelfönstrets bågar efter lagning.

Kanske har fönsterbågarna suttit på denna utsatta och svåråtkomliga plats i 100 år eller mer? Troligtvis utan alltför mycket tillsyn och underhåll. Inte så konstigt att de chanserat.

Efter konsultation beslutade vi att åtgärda bristerna och nu är de alltså tillbaka hos oss. Lagade med samma metoder som de en gång tillverkades.

Ska bli riktigt kul att ta hand om dem, sätta tillbaka glasen, kitta och måla!
Så småningom får vi komplettera med innanfönster.

🙂

Read Full Post »

Nu är det helt beckmörkt när vi går till jobbet, kompakt nattsvart när vi går hem och däremellan för det mesta murrigt och gråmulet. Men, häromdagen sken solen faktiskt mitt på blanka dagen och vi sprang ut för att fånga ögonblicket.

Novembersol; ovanlig och svårfångad. Man ska se den, dokumentera den och – komma ihåg den. Därför lägger vi bilden här.

🙂

Read Full Post »

Ibland händer det att vi hänger oss åt att titta på ”gamla” bilder, dvs bilder från förra året. Då känner vi att vi har haft väldigt roligt, för tiden har gått väldigt fort och det har faktiskt hänt en hel del.

Gamla köket monteras ner sommaren 2011. Inredningen satte vi under skärmtaket -> väldigt behändigt utekök med tre stormkök på diskbänken och en hink under vasken, somrarna 2011 och 2012. Numera har vi flyttat köksinredningen semiprovisoriskt till tvättstugan.

Skorstenen i den gamla tvättstugan plockas ner sommaren 2011. Ett krävande arbete som hanteras med ära och respekt av käre A, representant för den yngre generationen.

Röda vinkeln förbereds för upprustning. Stommen var rätt angripen av allt möjligt så den byttes ut helt och hållet under hösten 2011. Taket är däremot prima! De trekupiga lerteglet från taket ligger på vänt och kom på plats igen sommaren 2012 med hjälp av våra kära arbetsbidragsgivare J & K. Det saknades ca 100 takpannor eftersom en del av de gamla var spruckna och  vi förlängt huset ca 1,5 m. Ett problem som löstes under hösten 2012.

Luftigt och skönt. Här ska det bli kök, groventré och tvättstuga – så småningom!

Det finns alltid lite tid att vila & njuta av stranden.

Read Full Post »

Fem dagars intensivt kontorsjobb och två dagars kontemplativt handarbete i Huset. Så ser våra veckor ut nu i november. Absolut inget fel med det!

I helgen som gick fortskred handarbetet i badrummet med fallspackling vid duschen, primning (prajmning! :-)) av golv och väggar samt tätning med våtrumsfolie kring alla rör och längs alla skarvar. Allt medan fönsterverkstaden fortsatt pysslade med lagning av murkna skruvhål,  rensning av beslag, slutmålning av badrumsfönstret och skrapning av färg på fönstret i finhallen.

Och så träffades vi som vanligt hela tiden i det som ska bli vårt kök för fika och allmänt rundprat. Inget fel med det heller!

Eftermiddagsfika.

🙂

Read Full Post »

Om blått

Blå timmen är stämningen som infinner sig under skymningstiden, mellansolens nedgång och nattens inträdande.

Blå timmen är också ett begrepp inom foto då det svaga ljuset gör att det lätt blir kraftigt blåstick i bilden. Vi förstår precis vad det handlar om!

Blå timmen i vårt blivande sovrum som just nu fungerar som målarrum.

Nu när vi faktiskt har det varmt och gott inne har vi även skaffat mysbelysning till fönstren. Vi besökte igår Lions Loppmarknad i Åhus  (rekommenderas!)och fyndade två små lampor för nästan inga pengar alls!

Mysigt! Särskilt för våra grannar som nu slipper se ett mörkt hus morgon och kväll.

🙂

Read Full Post »

Längs vägen mellan Yngsjö by och Gropahålet (Helge Å:s utlopp i Hanöbukten) finns en märkvärdig sten.

Det är nämligen Sten nr 21 i den cirkel som kallas för ”Verkalinjen” och som är förknippad med det gamla kalkbruket i Andrarum som ligger 20 km – fågelvägen – från vår by.

Inte vilken mossig sten som helst utan Sten nr 21 i Verkalinjen och placerad här i Yngsjö för snart 300 år sedan, 1730.

Historien börjar redan år 1635 då Jochum Beck, son till dåvarande ägaren till kalkbruket, inser att skiffret i slagghögarna vid kalkbruket kunde förädlas. Beck, som hade studerat och visste att produktion av alun kunde ge enorma rikedomar, började planera för utvinning av värdefulla ämnen som alun, vitriol, bly, pottaska, rödfärg och svavel.

Verksamheten, som kom igång två år senare, krävde enorma mängder ved och timmer och det var svårt att få ekonomin att gå ihop. Industrin ansågs dock så viktig för landet att en kunglig förordning 1686 förbjöd alla bönder (dock inte frälsebönder)  inom en cirkel på två mils radie runt verket att själva använda sin skog.

De blev istället skyldiga att avverka och leverera sina träd till alunverket för en ”skälig” (läs: låg) ersättning. Bönderna fick inte utan särskilt tillstånd använda sin skog för underhåll av sina gårdar eller till ved i sina spisar. De förbjöds dessutom att låta sina djur beta i skogen. Stränga straff – böter och pisk – väntade de som bröt mot förordningen.

Förbudslinjen runt alunbruket kom att kallas ”Verkalinjen”. På 1730-talet markerades cirkeln vid alla tillfartsvägar med 21 stenar. Förordningen upphörde 1824 och idag finns endast två av de 21 stenarna kvar på sina ursprungliga platser,  nr 18 som står i Svensköp och nr 21 som alltså står i Yngsjö.

Bredvid Sten 21 har Yngsjö Åboar satt upp en skylt som visar var i Skåne Verkalinjen gick. Den första stenen sattes i Viks fiskeläge, den sista i Yngsjö.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser – bl a konkurs, död och alla 1600-talets krig mellan Sverige och Danmark – kom Alunbruket i Andrarum i början av 1700-talet i släkten Pipers ägo. Christina Piper drev skickligt sina företag och under hennes ledning utvecklades alunbruket till nordens största industri. 

Vi uppskattar att Sten 21 finns kvar på sin plats.

Den påminner oss om hur bra vi har det, vi som lever nu på 2010-talet!

Att vara bonde här för 300 år sedan måste varit otroligt tufft – hur klarade de sig?

🙂

Read Full Post »

Older Posts »