Då vi blev ägare till vårt hus bestod värmesystemet av gamla och mycket gamla direktverkande elelement samt en relativt ny elvärmd varmvattenberedare.
Frågan som snabbt kom upp på bordet var därför: Hur ska vi lösa uppvärmningen i framtiden? Vilken värmekälla passar bäst; el, jord- eller bergvärme, pellets, ved, sol, luft…? Hur sprida värmen i huset; direkt eller vattenburet, kaminer, kakelugnar, radiatorer eller golvvärme….? Ett bra tag var vi helt förvirrade!
För att komma vidare började vi undersöka golven och fick kom då fram till följande:
Grunden i tegellängan och röda vinkeln är gjuten på (en äldre grund?) stora runda gråstenar och helt oventilerad.
Bild som visar grunden av runda stenar under en gjuten topp.
Syllen ligger på grunden med papp mellen.
Tegellängan har bjälklag av gamla grova bjälkar – hela och fina eller delar av den gamla korsvirkestimran som skarvats ihop.
Bjälkarna vilar på grundmuren med stöttning av stenar eller brädlappar på stenar under mitten. Stenarna ligger i sin tur direkt på marken som består av torr sandjord.
Mellan bjälkarna ligger en blindbotten gjord av gamla återanvända faluröda brädor.
På blindbotten ligger en kraftig tjärpapp och på denna papp grus, sand och obrända lertstenar – antagligen fyllningen från den gamla korsvirkestimran.
På detta ett massivt brädgolv av smal spontad gran. På detta tjärpapp och masonit.
På toppen av alltihop antingen plastmatta, linoleum eller blommiga heltäckningsmattor. 🙂
I tegellängans östra gavelrum och i den röda trävinkeln finns inget bjälklag. Här ligger det 3-15 cm oarmerad, spröd betong eller cement direkt på sandjorden. I ett rum låg det asfaboard och korkmatta ovanpå betonggolvet. Vi antar att dessa utrymmen en gång varit stall, loge eller ngt liknande.
Vad vill vi?
Med tanke på att vi planerar att bo här tills vi blir riktigt skröpliga känns pellets och ved som huvudsaklig värmekälla inte som ett praktiskt alternativ. Vi har god erfarenhet av jordvärme, tycker det är skönt med varma golv, och vi gillar att stödelda i vedspis och kamin under kalla dagar. Efter diskussioner med olika byggare såg vi två alternativ.
Alternativ 1, bjälklag, vattenburen golvvärme, jordvärme.
Behålla bjälklaget i tegellängan men isolera golven, spetta bort betongen i vinkeln, gräva bort jorden, lägga bjälklag, isolera och undergolv med värmeslingor.
Alternativ 2, betong, vattenburen golvvärme, jordvärme.
Ta bort alla bjälkar och all betong, gräva ur hela grunden, isolera och gjuta betong överallt med golvvärmesligor.
För och emot
Alternativet med betong var antagligen de mest rationella lösningen men det kändes väldigt brutalt. Betong är dock ett bra underlag där vi kommer ha klinkergolv: entré, groventré, tvättstuga, kök och badrum.
Å andra sidan: Betonggolv kan kännas väldigt stumma att gå på och vi har trots allt tänkt oss att ha trägolv i mer än hälften av huset.
Rent känslomässigt tog det emot att bara riva ut alla gamla golvbjälkar. Golven hade ju funnits och fungerat bra i huset väldigt länge.
Ett alternativ är att köra betong där det passar och bjälklag där det passar. Men det kändes lite för komplicerat med två olika system.
Beslut
Efter ytterligare diskussioner och några offertrundor bestämde vi oss för alternativ 1 Bjälklag. Detta innebar att vi ägnade förra sommaren åt att gräva ur grunden där det var betong/jordgolv. Dessutom visade det sig att bjälkarna i det utrymme som ska bli badrum och i entén var så dåliga (klena/skarvade/ruttna) att det var lika bra att ta bort dem. Resultatet så här långt är med andra ord att vi lagt nytt bjälklag i halva huset – Den andrahalvan ingår inte i årets projekt.
Så kan det gå.
🙂
Read Full Post »