Dagarna, de bara går och går…

Denna berättelse ger en inblick i två fritidsrenoverares tillvaro och illustrerar samtidigt varför projekt inte alltid går som smort.

Allt sedan Huset fick ny kostym i augusti har vi grunnat på hur vi ska ha det med rabatter och sånt runt om. Efter intensiva, noggranna utredningar av allehanda detaljer och avklarade långdragna interna förhandlingar, har vi stannat vid följande koncept.

Vi ska flytta ut ”Nisses rabatt”  en bit från Huset och i stället för jord, lägga singel närmast grunden.

 

För att skilja singel från rabatt ska vi sätta vi en rad med cementkantsten – de finns redan och ska bara flyttas en bit. I rabatten blir det blomsterlök och lavendel – de finns redan och ska bara planteras…

Vi har även med stor inlevelse avhandlat följande intressanta fråga: vilken typ av färg ska grund och vägg målas med och i vilka kulörer?

Svar: på grunden, en mörkgrå silikatfärg och på väggarna, en av fyra alternativa vita nyanser av kalkfärg.

Just då vi var klara och redo att beställa färg, behagade leverantören ta semester, stänga färgfabriken  och meddela att leveranstiden var runt fyra veckor…

Eftersom målning av grunden ju måste göras innan vi kan börja ordna med singel/cementsten/rabatt var det bara att parkera hela projektet i väntan på färgen.

När väl färgen levererades var vi inne i oktober och nu citerar vi SMHI:
”Kristianstad i Skåne (startår 1878) noterade 145,0 mm för månaden och slog också sitt oktoberrekord på 139,0 mm från 1932”.

Vi pratar nu alltså om REGN, REGN och REGN = Helt omöjligt att måla.

De senaste helgerna har det ihållande regnet dock hejdat sig något. I gengäld har temperaturen sjunkit…

Vi har ändå lyckats hitta några små, torra och tillräcklig varma tillfällen som infallit under icke arbetstid. Alltså har vi nu hunnit prima grunden två gånger och gråmåla den en gång.

Förhoppningsvis infaller något mer gynnsamt tillfälle i år, så att det sista färglagret kan läggas på, kantstenen sättas, singel fyllas, lökar och lavendel planteras.

 

Två lager primer.

Första lagret färg halvvägs klart.

 

🙂

 

Read Full Post »

Projekt Puts #3

Ibland ska man unna sig att tacka sig själv. Exempelvis när man avstått att ge sig på kombinationen stora projekt, okända tekniker och två parallellt löpande och intensiva lönejobb.

Vid något tillfälle – i början av vårt förhållande med Huset – kanske vi hade tankar på att själva genomföra puts-projektet.

Dock – efter att ha följt Antons och Johans arbete i alla dess olika faser i mot- och medgång – är vi helt och hållet tillfreds med beslutet att överge ett sådant tänkande!

Vi hade behövt ett år (minst) och det hade inte blivit lika bra.

Nu bara gläds vi.

Bildkavalkad serveras.

🙂

Anton säckaskurar.

Det ruskigt fula hörnet framstår i helt ny dager.

Lite stökigt – men det gillar vi faktiskt.

Fönstersmygarna uppdaterade.

Och plasten borttagen.

Vårt ”nya” Hus framträder bit för bit.

Gavelfönstret

Gaveln som vetter ut mot vägen.

Tre gånger per dag i en vecka fick vi vattna kalkputsen.

Husets ventiler fick sig också en rejäl remake. Deras järngaller har suttit i sina ventilhål sedan 1920-talet. Här är en ventilbild från tiden strax efter Husets förvandling från korsvirke till tegel. Lite mer om Husets liv finns här.

Ventilen kom nog med av en slump. I övrigt föreställer bilden Karl Sundborn som tillsammans med sin hustru Bengta Hansson övertog och renoverade Huset på 1920-talet.

Ventilhålet gapar tomt i väntan på ventilgallret som är iväg på rehabilitering.

Av med all färg och rost och på med ett lager av skyddande järnmönja.

Nytrimmat gammalt ventilgaller åter tillbaka på sin gamla plats. Kan leva i 100 år till.

Nu har putskillarna för länge sedan lämnat oss och vi ägnar oss mest åt en massa återställandeprojekt vid sidan om allt det andra. Mer om det i kommande inlägg.

🙂

I sin nya skrud.

Read Full Post »

Projekt Puts #2

En vecka var det som – enligt uppskattningen – skulle räcka för att göra vid Husets slitna utsida.

Efter den veckan var underarbetet klart. Därför var vi verkligen mer än glada att puts-killarna hade möjlighet att avsätta ytterligare en arbetsvecka hos oss.

Den började bra:

Morgontidig leverans av material.

Lufthärdande kalkputs på påse.

Hydrauliskt kalkputs på påse.

Vatten behövs i stora mängder.

Dessutom behövs maskin och människa.

Slavblandare bara jobbar och jobbar.

Ock så alla handens verktyg.

Första resultatet: Den stora, elaka fogsprickan är lagad och läkt.

Känns sååååå skönt att se hur alla blixtarna kring fönstren tagits om hand.

Vi har endast lovord för förteget StuccoMaestro och för Johan och Anton som med stor omsorg och änglars tålamod utför jobbet!

Vi själva håller oss lite i bakgrunden och funderar på hur vi bäst ska lägga upp städjobbet när allt är klart.

Små, små flagor av plastfärg ligger inte bara överallt runt Huset och på vägen utan även i våra snälla grannars trädgårdar.

Hade varit lätt att städa upp om bara alla färgflagor varit så här stora

Fortsättning följer…

🙂

Read Full Post »

Puts – Ett stort projekt #1

I vårt förra inlägg antyddes att ett stort planerat projekt låg i pipelinen. Detta projekt handlar om Husets hud.

Redan sommaren 2010, då vi fick vårdnaden om Huset, förstod vi att vi skulle behöva göra något åt det mesta inklusive dess hud – dvs putsen.

Husets ytterväggar – från 1920-talet – består av tegel murat med kalkbruk som putsats med kalkputs. På detta har man lagt en mild cremefärgad kalkfärg. Utanpå detta en vit färg av betydligt senare datum.

Den vita färgen flagnade av i stora sega flak och på flera ställen lossnade hela sjok av den gamla kalkputsen under färgen. På många ställen hade det bildats fogsprickor – sk blixtar – kring fönstren. Grundens ytskikt lossnade i stora bitar.

Alla lagningar är sedan gjorda cementbaserade bruk.

Vit färg lossnar i stora sega plagor.

Färg och kalkputs trillar av.

Här tror vi att ett stuprör stått och läckt så att kalkputsen på hela hörnet blivit förstörd, ramlat av för att sedan lagas med cementputs.

Här är alla problemen samlade på en bild.

Fogspricka lagad med cementbruk.

Samma visa över alla fönster och även under här och var.

Grundens skador.

Vi begrep tidigt att den vita färgen var någon sorts tät ”plastfärg”. Vi insåg att sjoken som trillade av gjorde det på grund av fukt som samlats under plastfärgen frös på vintern och sprängde loss bitar av kalkputsen. Vi förstod att fogsprickorna bara skulle bli större.

Dessutom ville vi ta hjälp att laga dörrhålet och att täta sprickor överallt mellan fönsterkarmarna och putsen.

Dörrhålet

Mer av dörrhålet

Sovrumsfönstret

Således:
-Vitfärgen måste bort
-Cementputsen måste bort
-Fogsprickor mm måste rensas och lagas om med kalkbruk
-Diverse ställen behöver muras till.
-Ny kalkputs måste upp

Vi letade länge efter hantverkare som hade rätt kunskap och tid att ta sig an Huset. I år skulle det bli äntligen kunna bli verklighet under vecka 32.

Helgen innan ägnade vi åt att nogsamt plasta in alla fönster och dörrar och sedan täcka dem med masonit.

Byggplast och en massa extra skonsam/dyr blå maskeringstejp.

Sista glimten av dagsljus.

Och sedan masonit på det. Inne blev det mörkt som i en källare. Vi var nära på att få en vinterdepression av att vistas där. Tur att det gick att vara ute mesta vakna tiden. Så småningom hoppas vi kunna återplantera alla lavendelbuskar och vårlökar som glatt oss så mycket längs söderväggen.

Kristofer, Johan och Anton från Stucco Maestro försökte först att isblästra bort den vita färgen för att spara så mycket som möjligt av den gamla fina kalkputsen. Det visade sig otroligt tidsödande. Av den anledningen övergick de till att slipa bort färgen. Samtidigt knackades alla cementlagningar bort.

Efter en dags isblästring.

Närbild efter isblästring

Efter slipning.

Slipning pågår.

Närbild efter slipning

Cementputsen nerknackad på hörnet.

Stor fogspricka – rensad och fin.

Specialtillverkad balk av tegel, bruk och järn.

Balken på plats överst i dörrhålet.

Komplettering med tegel under sovrumsfönstret.

Det tog hela den avsatta veckan att göra allt underarbetet…

To be continued…

🙂

Read Full Post »

2016 i kristallkulan: FFF

Det bästa med horisontellt januariregn är att man sitta inne ett varmt kök och drömma.
Det bästa med att sitta inne och drömma är att det är helt gratis och att tillgången är obegränsad.

3 F – Färdigställa, Framsteg och Fantasi är årets ledord och samtidigt projektkategorier som hjälper oss att hålla någon sorts ordning och reda.

I Huset, kategorin ”Färdigställa” ligger nu en härligt lång lista med små projekt att välja bland under det kommande året.
– Tvättstuga och groventré: foder och lister, måla, belysning.
– Köket: kakla, foder och lister, slipa bjälkarna, liten hylla för brickor och sån’t, mellan skafferi och ugnar, måla, belysning.
– Badrum: foder runt fönster och dörr, måla.
– Mellanrummet: rensa och foga tegelvägg, panel på vägg och i tak, garderoben, smyg och foder kring fönster, foder kring dörrarna, golvsocklar, måla.
– Vardagsrummet: eldstadsplanet spacklat och ”klinkat” (heter det så?).
– Hängrännor och stuprör: se över och laga.

I Huset, kategorin ”Framsteg” har vi bland annat placerat rummet som ligger mitt i huset och som vi hittills inte gjort något åt.
– Finhallen: rensa och foga tegelvägg, golvklinker, panel på vägg och i tak, smyg kring ytterdörr, foder kring dörrarna, golvsocklar, måla.
– Fasaden: ta bort färg, laga putsen,

I Huset, kategorin ”Fanstasi” finns sån’t vi går och drömmer om ibland. Hur det går med dessa avgörs av eventuellt överskott på tid, ork, lust och pengar.
– Vardagsrummet: eldstad av något slag.
– Utedusch, pergola, växthus….

Åh, visst ja!
En liten sak till…
I Gästhuset, kategorin ”Framsteg” poppade det upp en lite sak häromdagen:
Badrummet måst bli klart innan bygglovet löper ut. I maj.
🙂 Blir nog prio på det….

Principen att det ska vara lustfyllt att jobba, den ruckar vi aldrig på. Den ligger fast.

Därför vet vi också att långt ifrån allt hinns med och det kommer oväntade överraskningar. Dem sorterar vi in under rubriken ”Bonusprogrammet”. Vi har faktiskt redan ett sånt projekt: Årets tomatodling spirar nämligen i sålådan.

🙂

 

Read Full Post »

Den säljer vi inte!

Bland alla bra-att-sälja-saker saker från Grannhuset har vi hittat en som vi själva behåller: Klotlampan med hållare av gjuten aluminium….

Vi gillar den skarpt och ser den redan framför oss, placerad på tvättstuge-gaveln….

Drygt 45 år utomhus har satt sina spår: Lager på lager av alger, lavar, fågelskit och olika sorters målarfärg samsas med fläckar av naken aluminium.

Efter 30 minuters pyssel – ute i höstsolen – med skrapa, stålborste och -ull hade vi detta resultat.

Det fanns endast fragmentariska spår kvar av lack i grönt. Nu väljer vi att behålla den rena aluminiumytan som den är.

Kostnad: 0:- 

Alternativkostnad – om vi skulle köpt en ny: 1 895:-

Andel glädje och stolthet: 100%

Har – med magert resultat – letat efter information om var lampor som denna tillverkades.

🙂

PS: Lampan passar ju bra ihop med Droppen…

”Droppen” är ritad av Thomas Sandell. Hållaren är av gjuten aluminium. Skärmen av matt opalglas.

Read Full Post »

El i Droppen – som pricken över i

 

Så, nu lyser lampan.

Nu även med ljus i.

Det som är bra med att ta saker och ting med ro är att vi hinner vänja oss vid varje fas.

Varje gång det sker något litet framsteg så känns det nytt och stort.

Nu sitter vi och förundras över vad en liten lampa kan göra för trivsamheten utomhus en tidig morgon i oktober.

🙂

Read Full Post »

De många småprojektens tid

Eftersom vädret var på sitt soligaste humör fortsatte vi att hitta på roliga, kostnadsfria och gärna lite nyttiga sysslor utomhus. Fortfarande ingen fönsterbänk i sikte, så smygen vilar. 

Det första vi tog oss an var vårt – numera särdeles välanvända – skäms-skärmtak som står endast någon meter från Husets söderfasad. Hela installationen, och allt vad som den kan tänkas rymma, är mer än välexponerad inne från vårt blivande vardagsrum. Dessutom skymmer taket solen mitt på dagen under alltför många månader om året.

Nu – ska –  det – bort!

Skärmtaket har sett sina bästa dagar. Vi ser fram emot att slippa  se det.

Plasttaket är fullt av hål varför det inte duger att fika under när det regnar. Pelargonerna har dock trivts bra under det. Till nästa höst får vi hitta på en ny lösning för dem.

Plasten är så spröd att den spricker bara vi petar lite lätt med kofoten på den.

Taket borta. Reglarnas tur. De är murkna och uppätna av – tror vi – husbock.

Det är något visst med att riva. Okomplicerat, roligt och fysiskt.

Det mest ansträngande var att få bort de båda järnstolparna som stod stabilt förankrade i jorden med två stycken 1-meters betongfyllda avloppsrör. Gräva, slita, häva och hissa, gräva, slita häva och hissa…  Hela eftermiddagen. Sen var vi i mål!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Morgonen efter kände vi att våra muskler varit i arbete varför den dagen tillägnades allehanda lättare småprojekt.

Vaccumventilen kom på plats. Denna mystiska detalj har blockerat fortsatt arbete med groventréns innerväggar . Allt sedan Rörkillarna avslutade jobbet med att dra nya avlopp under Huset, har ett rör som står i förbindelse med avloppet stuckit upp upp genom golvet. Numera mynnar det i innerväggen mellan hallen och tvättstugan.

Vi har inte riktigt varit på det klara med på hur vi skulle göra med det. Rör-killarna sa att vi ”bara kunde dra det vidare upp på vinden”… Men efter El-killarnas framfart med sin rördragning i innerväggen blev det lite svårt.

Efter flitigt studerande av ubudet av rördetaljer hos Rinkaby Rör, har vi lyckats konstruera denna skapelse. Den vita ”svampen” är den sk vackumventilen som ska se till att luft kan sugas in i avloppet och förhindra det omvända – hoppas vi.

Röret mynnar nu i tvättstugans vägg. Inget märkvärdigt. Men nu kan vi komma vidare med innerväggarna en dag då vädret inbjuder till lek inomhus.

Dörrfoder runt groventrédörren har vi haft på lut sedan i somras, färdigkapat och färdigmålat. Nu är det på plats.

Dörrfodret hittade hem.

El-killarna är vidtalade och har lovat att komma i veckan vilket satte fart på montering av de i somras inhandlade ytterlamporna. Nu kan vi avslöja hur de ser ut.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Utstött gammal ”Grytis” återfick sin status och ler mot livet igen.

Den gamla Grythyttanbänken har fått en kompis. Stolen stod övergiven i ett hörn på loppisen, lite rostig, sned och i avsaknad av tre ribbor i ryggen. Materialet till dem fiskade vi fram ur skräphögen från förra helgens förrådsbygge. Med sticksåg, planslip och en halvtimmes pyssel kunde vi provsitta den gamla stolen. Nu hänger den med i säkert 20 år till.

En glad händelse!

Kungsfågel. Vikt 15 gram. Denna lilla älskliga varelse flög först in i köket och därefter upp på vinden. Väl utsläppt igen genom gavelfönstret ville den in igen, tog sats, rammade fönsterrutan och föll avsvimmad mer på marken. Alla våra aktiviteter upphörde och vi höll andan tills den blinkade med ögonen och sakta kvicknade till. Efter en stunds vila hade den hämtat lite kraft och vips var den borta med en vindpust.

🙂

 

Read Full Post »

Östra gaveln -igen

Hur många gånger kan vi känna oss klara med östra gaveln?  Här är ytterligare några bilder.

Innan byggställningen försvann passade vi på att sätta foder runt fönstret, skrapa bort all lös färg från fönsterbågarna och bättringsmåla där det behövdes. Vi kommer få ta ner bågarna och göra det ordentligt med tiden. Men nu klarar de sig en eller två vintrar till utan problem.

Detta bildspel kräver JavaScript.

🙂

Read Full Post »

Utebelysning snart på plats….

Bland våra många diskussionstema finns ett som heter ”Belysning och armaturer”. Vi är tramsigt kräsna/petiga. Oftast med resultatet att vi går runt helt utan ljus hellre än med ljus vi inte gillar. 

”Belysning utomhus” är ett deltema. Dessutom extra angeläget eftersom det – särskilt på vintern – är mörkt som i en påse runt Huset. Hittills har vi kvällstid fixat ledljus med hjälp av våra pannlampor och små ljuspunkter längs Nisses rabatt (Tack kära B för dem!).

Våra modesta krav på utelampan: snygg ljusbild på huset och på marken, mysigt sken att se på, inte blända, dold ljuskälla, inte för stor, vacker även när den är släckt……. oj, oj, oj….

Det senaste året har vi verkligen koncentrerat oss; besökt otaliga lampaffärer. Kört gata upp och gata ner och kikat. Kollat igenom hela (trodde vi i alla fall) internets utbud. Beställt hem, testat och skickat tillbaka. Finns det inget som passar oss? Är våra förväntningar orimliga? Kanske skulle vi designa lampor på egen hand?

Så plötsligt, en dag i somras, när vi inte alls letade lampor, föll våra blickar på en liten fin en som satt på ett litet vitt stenhus, lite längre söderut längs kusten. (Tack kära J & K för en även i övrigt trevlig och givande dag tillsammans)

Två internet-dagar senare hade vi den i vår hand!

Gissa om vi var spända på att testa den…

Så här har vi det. Sladdarna sticker ut ur väggen på den plats, till vänster om ytterdörren, där en tänkt utelampa ska sitta.

Så här ska det bli. Nyinköpta lampan i test med hjälp av en lång förlängningssladd och el från ett uttag i köket.

Resultatet: Snygg ljusbild på huset och på marken, mysigt sken att se på, bländar inte, dold ljuskälla, lagom stor armatur, snygg även dagtid… Allt stämde!

Strax beställde vi ytterligare en lampa som ska sitta bredvid den andra dörren.

Så, nu har vi två!

Återstår bara att locka hit Elkillarna – helst innan det blir vinter och mörkt igen.

🙂

Read Full Post »

Ny fin dörr på plats! #2

Del 2 av dörräventyret handlar om dörren till groventrén. 

Från början – dvs vår början med Huset – fanns här en riktigt skranglig bräddörr in till ett hönshus/verkstad med jordgolv. Det var helt i sin ordning eftersom dörren på alla sätt matchade resten av huskroppen.

Under vintern 2011-2012 ändrades bilden radikalt. Då ersattes alla väggar och golv med helt nya material och skrangeldörren åkte på tippen tillsammans med resterna av gamla väggar och golv. Det var ungefär då våra dörrbryderier tog fart. Hur ska den nya dörren se ut? I väntan på att den bästa idéen skulle komma till oss, satte vi dit en av de gamla innerdörrarna som råkade passa precis på bredden i dörrhålet. I höjdled saknades det 20 cm som täcktes med väv.

I två års tid har vi nu använt  denna gamla, spruckna, maskätna gula bräddörr. Med tiden har vi blivit vänner med den.

Härligt att se på när andra jobbar! RA-byggens hantverkare förbereder montering av den nya dörren.

Äntligen på plats! Bräddörr med ovanljus. Grundmålad – vi tror den ska bli okragul.

På bilden återstår  – förutom dörrtrycken och lås – slutmålning, foder och allmän uppröjning. Trycken och lås är på plats (tjuvar göre sig icke besvär!) och vi har röjt runt om. (bevis på att vi visar den brutala verkligheten. Inga stylade miljöer på vår blogg!)

Slutmålning och foder blir projekt för semestern.

Just nu känner vi oss prilligt glada och vi tror faktiskt också att Huset ler lite grand!

🙂

Klart!

PS. Och så kunde vi flytta ytterligare två lappar åt vänster på planeringstavlan.

Read Full Post »

Ny fin dörr på plats! #1

Efter allt vårt funderande hit och dit, letande efter rätt modell och snickeri, beslutet och därpå väntan på att dörrarna skulle bli klara följd av väntan på att vi själva skulle måla dem, fick vi – minst sagt – fjärilar i magen när våra nytillverkade ytterdörrar, häromdagen, anmälde sin ankomst.

Med bara några dagars marginal till semestern – sitter de nu på sina platser! 🙂
Det känns overkligt, men väldigt, väldigt bra!

Husets huvudentré har tidigare haft en bred dörr, en pardörr, tror vi. Den kan anas på ett gammalt foto. Den dörren är dock borta och ersatt med en normalbred svart enkeldörr, modell 1970-1980 nå’n gång, tror vi. En dörr som sett sina bästa dagar, det vet vi med säkerhet

I samband med bytet från den breda dörren har man behövt minska dörrhålets bredd och höjd vilket man löst genom att mura på en rad med tegel. Detta syns som en grå (omålad) fris runt dörren.

Vår nya dörr är en gammaldags, inåtgående, bred pardörr klädd med liggande panel och med ovanljus, vilket krävde resoluta förbredelser.

”Finingången” före förvandlingen.

Rivning pågår. Tegelkanten ska bort.

Kabrak!!! Tegelkanten lossnar och brakar ner – Dammet yr.

Återskapat gammalt dörrhål som väntar på sin nya (återskapade?) dörr. Ett lager tegel från väggen ovanför dörren lossnade också. Men dem ska vi sätta tillbaka tillhösten.

Nya dörren på plats! Det blev precis som vi hade tänkt oss. Fjärilarna i magen har lagt sig till ro!

Kanten runt om ska putsas nu och göras fin. Men det får bli till hösten (?) när vi ska börja renovera putsen på Huset.

Stort tack till RA-byggen!

🙂

Read Full Post »

När drömmar slår in – del 2

Midsommardagens morgon: fortfarande uppehållsväder; Projekt A. fortsätter.

Detta arbete tar sin lilla tid eftersom tomtgränsen går ca 60 cm från gaveln som ska kläs. Det är så trångt och trixigt att komma till, att våra Kära Grannar L & M måste släppa till lite av platsen i sin trädgård.

De hejar dock ivrigt på för det är nämligen framför allt de som kommer att få njuta av se den nya gavelspetsen. Tack snälla för att ni låter oss hållas!

Nya rödmålade brädor på väg upp på gavelspetsen. Kompostlådan funkar även som arbetsbord/snickeribänk.

Huset har inte särskilt många räta vinklar vilket ställer speciella krav på snickarkunskaperna. Att bara köra på och sätta allt i lod och våg funkar inte. Resultatet ser nämligen inte rakt ut. En bättre metod är att låta ögat avgöra vad som ser snyggast ut.

Arbetet fick pausa lite pga några smärre skyfall. När det till sist dragit förbi, hade vi fikat klart och då var även kompromissen i hamn. En lagom skev linje kunde dras och det var så dags att kapa nederkanten.

Solen skiner åter och gavelspetsen utstrålar redan på detta stadium en stor positiv förändring. Fattas bara att sätta lockläkt – men det blir en annan helg.

Under tiden som Projekt A (gavelspetsen)  fortskred, påbörjades Projekt B (köket).

Alla delarna till kökslådorna ligger uppsorterade; En hög=en låda.

Efter lite funderande sattes produktionen igång av HTH Gör-Det-Själv kökslådor. Parallellt med detta skruvades skenorna fast i skåpsstommarna.

Efter kvällsmat gick vi den sena hundrundan i byn, kl 23: Sommarkvällssolen lyser upp på molnen.

Uppfylld dröm: Gaveln nästan klar och köket på god väg – tack vare hjälpsamma, noggranna och flitiga vänner!

🙂

Read Full Post »

När drömmar slår in – del 1

En stor del av vår samvaro i Huset handlar om drömmar. I ärlighetens namn ska vi genast säga att det mesta vi drömmer om kommer förbli just drömmar vilket är en del av finessen.

Vissa drömmar övergår dock från dröm till tanke och handling. Och plötsligt inser vi att en dröm blivit sann vilket är berusande!

En dröm vi haft är att kunna bjuda vänner på ett kombinerat arbetsläger/midsommarfirande i Huset. I år verkade det som om denna dröm skulle kunna bli verklighet.

Med tanke på väderprognoserna för långhelgen och vårt väntade besök arbetshungriga och snickerikunniga vänner, hade vi – för säkerhets skull – laddat upp med material för två alternativa projekt; A. ett utomhus och B. ett inomhus.

A. Byta brädorna på gavelspetsen mot öst.
B. Fixera köksstommarna och montera ihop alla kökslådorna.

Det var enkelt att välja fram projekt. Bara att  kasta ett öga på vår planeringstavla.

Varje projekt, delprojekt och aktivitet får en egen lapp. Längst till höger sitter lappar med sådant som är mest avlägset i tid/orealistiskt att göra. Över snöret sätter vi aktiva lappar med saker som är på gång. Under snöret sätter vi viktiga kom-ihåglappar. När något blir klart flyttar vi lappen till tavlans vänstra sida.

Några aktiva lappar innan Midsommar.

Eftersom vädret var torrt på Midsommaraftonens eftermiddag inleddes projekt A med att all den gamla beklädnaden åkte ner. Brädorna var i och för sig OK. Varken ruttna eller spruckna. Med eftersom det fattades brädor under fönstret plus att vi inte riktigt var säkra på att det skulle gå bra att måla över den bruna färgen med Falu Röd och att vi dessutom inte gillade den spetsiga avslutningen nertill, hade vi bestämt oss för att byta rubbet.

Nästa alla de gamla brädorna är nertagna. Bara några små bitar över fönstret är kvar. De gamla brädorna ligger nu i tryggt förvar i vårt lager av begagnat material.

Efter det firade vi Midsommar med nykokt färskpotatis och sedvanliga tillhörande rätter och drycker. Strax innan kl 23 tog vi cyklarna och rullade ner mot havet. Här på Skånes östra kust firas fortfarande årets kortaste natt – precis som i Danmark – med stora brasor längs vattenbrynet. (I Danmark firas Sankthans Aften alltid 23 juni.)

Väldigt stämningsfullt. Vi såg ett pärlband av eldar lysa längs Hanöbuktens kust.

Uppfylld dröm: Fira Midsommar och arbeta tillsammans med vänner.

🙂

 

Read Full Post »