En av finesserna med vårt hus är att det inte finns så mycket trädgård. Inte för att vi ogillar att ha det vackert om knutarna utan mer för att vi slipper lägga tid och engagemang på sådant just nu.
Men – och det kan inte hjälpas – vi odlar lite grand ändå – i smyg. 🙂
Längs söderväggen fanns en smal rabatt med krokus, påskliljor, livskraftig kvickrot samt kärleksört och lavendel – både döda och levande. Kvickrötterna och allt det döda rensade vi bort (tack för all hjälpen mormor B!) och i gluggarna sådde vi ringblommor. Ett besök i byns lilla blombutik resulterade i några röda pelargoner som också fick plats här och där. Brokigt och färgglatt pyntade det upp förfallet.
För länge sedan hade vi i villan en vacker och väldoftande spindellilja i en kruka. En vår verkade de den helt död och blev då kvar i källaren. Och där stod den i en hel massa år. I våras fick krukan följa med till huset – mest för att vi tänkte skaffa något nytt att ha i den. I väntan på det fick den stå utomhus i regn och rusk.
Efter ett par veckor insåg vi – förvånade och en aning skamsna – att något i krukan levde och ville växa. Och minsann, var det inte en kär gammal bekanting?! Spindelliljan hade vaknat och satt fart när den gavs en chans.
Trots vårt svek med flera års förvisning i källaren gläder den oss denna sommar med sina undervackra, doftande vita blommor. Vilka tankar det ger…
När vi ändå är inne på ämnet blommor, vill vi visa denna inspirerande rabatt som vi såg förra helgen i Åhus. Kommunal är den visst till och med!
En så’n rabatt ska vi inte ha – ännu…
🙂
Lämna en kommentar