En rosa magnolia – väldigt nära!

I dessa dagar är det väldigt vackert på baksidan av Huset, så vi går ofta dit. För där – i våra kära grannars trädgård – växer nämligen en underskön rosa magnolia vars skira elegans vi mer än gärna tjuvkikar på.

Vi gör oss många ärenden runt Huset så att vi kan njuta av detta enkla underverk.

En 20 cm stor mörkt rosa (eller violett?) knopp, på väg att veckla ut sina kronblad.

Eftersom rosa är en färg vi gillar kan vi inte undanhålla dig, kära läsare, dessa bilder:

Finaste termoskannan vi ärvt från Kära R, på nya duken som kommit från Lions via Kära M, mot bakgrund av alla tulpanerna vi fått av Kära B.

Några av de 75 röda, vita och rosa tulpanerna mild i förmiddagssol.

Åhhhhh!

Om belysning i vårt badrum med mera

Denna pingsthelg bjöd på hänryckning dels i form av särdeles friska vindar, strålande sol och +24 grader, dels i form av särdeles stort ösregn, blixt och dunder, endast 50% av värmegraderna och dimma.

Följdaktligen ägnade vi oss första dagen åt uteaktiviteter såsom…

…fortsatt svartmålning av planket (tack kära M!) och slutlig uppsättning av lockläkt över tvättstugefönstret…

…samt pyssel med pelargonerna.

Efter en trivsam lördagskväll kring bordet under stjärnorna med vännerna M&E, kändes en regnig söndagsförmiddag lämplig att ägna åt beslut angående belysning i badrummet.

Vi har brottats med frågans alla aspekter under lång tid – hela mörka vintern. T ex vilken typ av ljuskälla? Energibesparande LED eller halogen eller någon annan sort? Infälld eller utanpåliggande armatur i taket? Spots eller ej? Hur många ljuspunkter behövs och hur många watt behöver de vara på? Blir det bäst med lampor över spegeln eller vid sidorna och hur ska de se ut? Hur får vi till en bra mix av form som passar ett gammalt hus och funktion som passar oss nu och när vi blivit ännu mer skumögda?

Man kan bli yr för mindre!
Vi har lånat  hem lampor och testat men det har liksom aldrig sagt ”klick”. Dock, med hjälp av lite grejjor inköpta i en hemmafixarbutik, riggade vi så idag ett antal provisoriska armaturer/ljuskällor som vi laborerade med och plötsligt kunde vi utbrista: HEUREKA!

Vi har funnit den – Lösningen!

I taket sätter vi nu…

…sju stycken utanpåliggande, dimbara, vita IFÖ Light On* med 50 W halogen i varje…

…och över spegeln blir det två st dubbla IFÖ Bernadotte** med svart sockel och – antagligen – med lågenergilampor med varmt ljus.

Till sist blev också förra helgens projekt med fogning av tegelväggen klart och hela väggen blev sedan tvättad och borstad med 10% saltsyra.

Vi är mer än nöjda med resultatet!

Nu väntar vi bara på att El-Bengt ska komma och dra fram sladdar till alla taklamporna så att vi kan sätta upp pärlspontpanelen som är under målning på vinden, så att vi kan montera upp lamporna….

Flow – om ni minns!

* Designad för IFÖ av Knud Holscher, född 1930. Flerfaldigt prisbelönad dansk arkitekt, professor och industridesigner.

** Designad för IFÖ i mitten av 1960-talet av Sigvard Bernadotte, född 1907. Svensk prins, internationellt erkänd formgivare, illustratör och industridesigner.

Magnolian i vår närhet

Många gånger har vi gått förbi detta mossbelupna tak på väg till och från affären. Men aldrig har vi lagt märke till stjärnmagnolian förrän den slog ut runt 1:a maj i år… fick oss att minnas körsbärsblom i Tokyo…

Älskligare blomma finns knappast.

Stora vita stjärnor på bara, bruna kvistar.

Det lilla trädet kastar generöst en hel sky av blommor framför Bystugan, byns absolut minsta hus.

Vi gottar oss!

Av en fd Yngsjöbo har vi fått tips om en läcker kolatryffelpaj som vi bestämde oss för att gotta oss med denna Kristi Himmelsfärdshelg. 

Den var väldigt enkel att fixa och resultatet – ja, det blev himmelskt och till stor belåtenhet!

Mmmm…. Vi serverade lättvispad grädde blandad med creme fraiche till. I receptet förordas flingsalt. Gott det med!

Receptet ligger här.

Vi fogar – oss

Länge har det stått på listan över de små delprojekten, länge har vi läst på, tvekat, tittat på instruktionsfilmer på Youtube, tvekat, införskaffat verktyg och material… till sist fanns inga fler argument för att vänta.

Det var bara att foga sig i det faktum att det hade blivit dags att foga tegelväggen i badrummet.

Vi har tidigare berört detta ämne här på bloggen.

Väggen i badrummet är ganska ”flyhänt” murad av begagnade stenar som helt tydligt haft en tidigare karriär som skorsten. Det syns inste minst på sotet som finns kvar. Här har vi knackat bort putsen och rensat fogarna från allt löst bruk.

Detta behövs: En påse hudraulisk kalkbruk, vatten och en borrmaskin med omrörare.

Detta behövs också: En bred spackel att hålla bruket på och en fogslev att trycks in bruket i liggfogen (vågrätt) med. Stötfogen (lodrätt) görs genom att bruket hålls i handen och trycks på med fogsleven.

Slutligen behövs det tålamod!

Första dagens test på fogarna som kommer hamna bakom handfatet. Och det gick ju bra!

Närbild på nyfogad fog.

Hän kunde vi ha visat en bild på hela väggen med nya fogar. Men med fem liggfogar kvar att foga, tog kalkbruket slut.

Fortsättning följer med andra ord nästa vecka!

 

Vad vore vi utan värme…?

…rätt mycket mindre glada – det är vi helt säkra på.

Efter dagens sommarlika värme, arbete med häcktuktning (Tack B!), tegelväggsfogning och lite måleri slog vi en lov ner till stranden, vilket var en fin idé!

Som en sommarkväll. 22 grader och helt stilla.

Ålahomma lagas inför årets fiske.

Ålaboden som hör till homman kallas för Oswalds bod.

Om att glädjas i förskott

Vi älskar att (dag-)drömma. Det finns många fördelar med den sysslan;
det är helt gratis, tillgången är i princip fri och vi blir glada av det. Dessutom finns det möjlighet till dubbel glädje när drömmar eventuellt slår in!

Dock måste man vara beredd på en och annan motgång. Sådant måste hanteras väl så att drömmandet kan fortsätta.

Trädpioner – så underbart vackra!

I höstas samlade vi ivrigt på frön från trädpionerna i Villaträdgården och drömde om att driva upp nya små pioner att plantera vid Huset.

Häromdagen var det dags att så; 18 stora svarta blanka pionfrön petades ner i var sin liten torvkruka.

Luktärter har vi alltid gillat!

Samtidigt såddes 18 stycken frön av luktärten Black Knight som vi kommit över av en slump. Vi hade läst på påsen och tänkt oss in hur det skulle bli i sommar: Mörkt kastanjefärgad med svart lyster, den mörkaste av dem alla. Mängdblommande och väldoftande. Kulturarvssort från 1898.

Glada i hågen återvände vi två dagar efter sådden till Huset. Vad möter oss då? Torv utsprätt på golvet…”Någon” hade uppenbarligen haft stort kalas hos oss och omsorgsfullt grävt upp och stulit vartenda ett av våra nysådda frön!

Oreda i torvkrukorna efter muskalaset!

Vilken marodör!
Det blev till att plocka fram Mjölner igen, som dock gjorde sitt jobb under natten varför vi nu vågat oss på att så på nytt.

Denna gång satsade vi allt- några få skrynkliga pionfröna som blivit över - på ett kort, drömmer igen och hoppas att drömmen blir sann.

Black Knight är, och förblir, dock en dröm.